torsdag 25 april 2013

Om Jasim Mohameds poesi



I DIN MUNJasim MohamedBokförlaget Edda


Denna bok består av 96 sidor + 69 beroende på hur man läser den. Om man vänder och vrider på boken kan den likna en erotiks akt. När man läser dikterna kan man skönja spår av Strindberg, Ekelöf och Lars Forsell.  Det finns en enorm lust för berättande, samtidigt som det finns en stor begåvning och talang för det poetiska, det lyriska. Jasim Mohamed är inte bara en duktig berättare, utan även en lysande lyriker. I egenskap av en erfaren poet, är Jasim Mohamed mästare på att använda orden i en sådan konstellation som i första läsning kan väcka undran och i nästa verka helt naturligt som om vi alltid pratat på det sättet:
Som en lertavla av ljus slår ett sms ned mitt i sömnen och skänker en död värld fågellungor att andas inuti en levande Du skriver du vill möta sumeren dina ögon såg som om du vill röra vid urtiden, som om du vill skymma ditt öde med något större än ett öde. ( sid 69+7)
Han låter läsaren bestämma vilken sida han är på. Lika mycket som han låter oss veta på vems sida han egentligen står. Han står alltid till textens sida. Det här historien om en kärlek som har gömt sig i orden. Det är en längtan, en upptäckt, en färd, en sammankomst, en påminnelse, en minnesstund. Det finns en poet, ett förlorat språk som på nytt hittats. Det finns humorn som ger poeten energi för att fortsätta leva, fortsätta skriva, fortsätta ha drömmar, fortsätta ha idéer  Och denna pjäs spelas på läsarens villkor. 
Ditt namn betyder ett andetag utan början, utan slut ( sid 7+ 69)
Läsaren har en enorm makt över hur och från vilket håll han vill att hela berättelsen skall börja och sluta. Är detta med vilje?  För mig är Jasim Mohamed en konstnär som känner ordets värde, som känner ordens klang och kan duka fram bordet på ett sätt som passar gemene läsare. Jag kan inte minnas att jag har läst en poet någon gång och blivit så engagerad i hans poesi, hans tankar, och blivit nyfiken på de kommande rader och verser och slutsatser. Varför är denna poet ( Jasim Mohamed) så stark och så intressant? Jo. För att han låter hälften vara osagt och det hälft som blir sagt räcker alltför oftast. En gång i tiden berättade en persisk poet för mig att en bra dikt bygger alltid på ett stort nederlag, ju större det nederlaget är desto mer svider orden när de skrivs, när de läses, när de tas till vara. Orden lever oss, när vi själva inte längre orkar leva ut våra drömmar.  Våra drömmar må vara korkade, men det är våra och det är det som betyder något, det är något som genom sin betydelse ger näring åt vårt futtiga vardag. Jasim Mohamed vill fly vardagen. I hans ögon är världen en vacker plats som fortfarande är oupptäckt. Världen är en dikt som väntar på att bli upptäckt. Dikten är en värld som väntar på att bli upptäckt. Jag undrar om det finns någon i dagens Poesisverige som bättre kan väva samman poesin med verkligheten än just Jasim Mohamed:
Stjärnor stiger ur en ask och fastnar i taket.Lysande men utan glans     Fosfor är som en falsk kärlekssång, den vet inte vad oro betyder   jag ber dem förgäves att byta plats med mig för att sväva upp och se oss, fast vi bor på skilda platser, se oss ur de döda tingens perspektiv. (S 63+13)
 Jasim Mohamed har tidigare skrivit poetiska  prosaliknande autobiografier i sin förra diktsamling som imponerade mig. Men denna gång har han skrivit lyrik som ämnar ta död på mig. Jag upplever att styrkan i dessa ord visar på en omöjlig kärlek. Vid 96 börjar diktboken och vid  69 slutat eller tvärtom, beroende på från vilket håll man börjar läsa och var man slutar. Detta är en gåta som vi förmodligen aldrig kommer att lösa. Denna samling är som en  gåtfull trädgård och denna poet är en ordens Master. Jag kommer att läsa denna bok, om och om igen.



Den 25 april 2013Sohrab Rahimi, MalmöEssäist, Litteraturkritiker, Poet, Översättare

   Jasim Mohamed



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar