POESI
VITSVIT
Athena Farrokhzad
Albert Bonniers förlag
Vitsvit är en berättelse om det vitas samhälle, det vita papperet, det
vitas oerhörda överrepresentation i ett mångkulturellt rike som inte vill
erkänna det icke vitas närvaro. Rösterna som beskriver och riktar yttrande till
diktjaget är inte anonyma. De är huvudfigurens egen familj – en mor, en far, en
bror, en mormor och en morbror. Ändå gör sig vitheten påmind, och det finurliga,
genomskinliga nätverk som omger personerna i detta drama.
”Min familj
anlände hit i en marxistisk idétradition”, skriver poeten i bokens första sida.
Familjen kom från ett annat land, men diktjagets mor gjorde snabbt allt för att
anpassa sig till det nya landet – ”lät blekmedlet rinna genom syntaxen/På andra
sidan skiljetecknet blev hennes stavelser vitare än en norrländsk vinter.”
Diktjaget kallar detta moderns agerande för ett ”barbari”. Genom denna dikt,
gestaltas också en uppenbar konflikt mellan poeten och modern, vars röst är beordrande.
Boken blir en berättelse i migrationens skugga, där familjens olika röster ger
olika vittnesbörd. Det blir en svårtolkad, ibland paradoxal berättelse.
Diktjagets far talar med revolutionens röst, för de underkastade och hungrande.
Alla röster i boken har åsikter om diktjaget (poeten) – på sätt och vis om den
text som är på väg att skrivas. Vilken historia ska den förmedla? Det verkar
som att poeten inte kan riktigt uttala sig fritt i den miljön eftersom var och en
familjemedlem vill lägga sig i hur han skall tänka och bete sig.
Det bästa med denna diktsamling är språket, som är gediget, uttrycksfullt
och personligt. Det finns även gott om metaforer och symboler. Det vita och i något fall ”bröstmjölk” blir
det nostalgiska minnet (mjölken från det lämnade landet), men också något mer komplext.”Vitsvit” är Athena Farrokhzads debutbok.
Och en av bästa debutdiktsamlingar sedan Ann Jäderlunds ”Vimpelstaden”.
Sohrab Rahimi
31 december 2013
Malmö
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar