måndag 30 januari 2012

Om Navigation bland orden

* Navigation
   Kristoffer Flensmark
   Natur och Kultur, 2011



För två dagar sedan fick jag en bok i brevlådan från Förlaget Natur och Kultur. Det är en tunn diktsamling på 47 sidor. Hade det varit någon annan än just Flensmark, hade man undrat varför poeten gått så hårt, torrt och metodiskt tillväga, när han beskriver tingen, naturen, människan och förhållandet dem emellan. Med Kristoffer Flensmark vet man aldrig vad man skall förvänta sig, och det är just det som är fördelen med honom. Vid varje diktsamling hittar han på nya uttryck för sin poesi. Han är metodisk i sitt sätt att skriva.Jag vågar säga att han är den meste verklighetsbaserade poet vi har idag. Och samtidigt är han den mest oförutsägbara poeten. Denna egenskap är både för- och nackdel med hans poetiska skola, samtidigt som det är kännetecknande för hans poesi. Och å andra sidan lärorikt av det hänseendet att han lär oss, att det inte finns något speciellt sätt att skriva poesi. Han påminner oss om att poesin kan bli lika ensidigt och planerat som livet självt och den kan vara lika förutsägbar som livet självt. Han är en Odysseus på poesins hav som visar vägen eller berättar om vägens faror och förvillelser, om omvägar och villovägar. Men vart leder vägen?

Det som känns som hård vind för ett litet fartyg
kan för ett större fartyg anses bara vara frisk vind

Kunde boken blivit mer spännande och oförutsägbar om poeten låtit bli att ange sina referenser? Det får vi aldrig veta. På sista sidan får vi en kort sammanfattning som leder oss lite i poetens mappar. Mer än så får vi aldrig veta. Det kanske är lika bra så. Blir vi lurade på verkligheten? Är verkligheten poesi eller är det poesin är hämtad ur verkligheten? Som Marcel Proust säger, har författaren inget annat än verklighet att tillgå. Och det är så Flensmark vill att vi skall tänka.

Dimma har alltid utgjort problem
för människor i trafik
både till sjöss och på land

Kan dimman i texter hämtade ur wikipedia visa oss vägen? Inte nödvändigtvis till sjöss. Men visst kan det leda till en ny insikt; nämligen att poesin finns närvarande överallt. Det gäller bara att ha känsliga mottagare. Livet kan vara poesi, om betraktaren vill att det skall låta som det. Kristoffer Flensmark har övertygat mig som läsare om att poesin är möjlig och att den lever och överlever i allra högsta grad, att den finns närvarande i allt. Det är bara att gratulera Flensmark och Förläggaren Natur och Kultur för ännu en kultbok.


Kristoffer Flensmark


Sohrab Rahimi
Littetaturkritiker
I Malmö, den 30 jan 2012



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar